Check in kl 15.40. Planet försenat liksom de flesta andra denna dag. Jag vet inte vad som gjorde att alla plan var försenade men det blir så ibland och det räcker med ett eller två plan för att det ska hänga i hela dagen. Domino effekt kan man kanske kalla det.
I alla fall så startade vi ca 50 min sent, men hade 35 min kortare flygtid så vi räknade med att komma tillbaka till Berlin på tid.
Allt var frid och fröjd tills ca 40 min före landning. En man i 60 års åldern mår illa och hade varit hos doktorn på morgonen för detta men de kunde inte hitta något fel på honom och sa att han lugnt kunde åka på sin semester till Tessaloniki.
Nu kände han sig konstig och kräktes hela tiden. Halva sidan av kroppen ville inte riktigt lyda honom. Det är inget bra tecken. Förmodligen en stroke. Vi gav honom syrgas och kom överrens med honom att vi skulle landa i Tessaloniki som planerat och ambulans skulle möta upp vi flygplanet.
Detta tog naturligtvis lite längre tid än vanligt eftersom han skulle av först och alla andra passagerare fick vänta tills mannen med familj var av flygplanet.
Vad jag inte förstår är hur folk kan vara irriterade över detta att de måste vänta på att en allvarligt sjuk person som hämtas med ambulans och högljutt klaga på att de måste vänta.
Vart är vår värld på väg? Bryr sig människor inte alls om varandra längre?Jag tycker det är tragiskt. Själv hade jag gärna väntat om det var någon som var sjuk och inte mådde bra.
Vi kom i alla fall tillbaka till Berlin 10 min efter utsatt tid. Vi hade jobbat så hårt i bara kunde för att komma ifatt tid tabellen och så säger folk när de lämnar planet och man öskar en trevlig vistele att det vore bra om planet hade varit på tid också. AAARRRGG!!! 10 MIN. Är det ens att vara sen??? Vi hade dessutom förklarat att vi var sena pga en sjuk passagerare som måste mötas med ambulans.
Ibland tycker jag att människosläktet är vidrigt och väldigt, väldigt själviskt. Är det så hemskt att hjälpa någon annan ibland utan få något för det?? Jag tycker inte det och som tur är så tror jag inte att jag är ensam.
Jag tror att det behövs lite mer omtanke i vår värld.
Eller vad tror ni?
